Archive for januari, 2009

Paus

januari 31, 2009

Idag ska jag åka till Akihabara. Själv. Känns ASNERVÖST. Kommer uppenbarligen gå vilse. Ska försöka hitta nån guide på the INTERNETS, synd att jag inte kommer kunna skriva ut den eller något… I’ll sort that out.

Måste stänga av min dator också nu, i 12 timmar. Så det blir inga reportings förrän sent sent ikväll eller kanske imorgon. Anledningen är att mitt batteri är paj, och enligt supporten ska jag ladda det i 12 timmar och sen ta tid på hur lång tid det tar innan batteriet dör. Förut har det legat på ca 13 minuter, en perfekt lagom tid. Hinner ungefär flytta datorn till nästa kontaktuttag på den tiden.

Men men, dags att get to business!

Myskväll

januari 31, 2009

Idag har det regnat hela dagen. Efter skolan gick jag förbi Seiyu och köpte lite grejer, sen gick jag hem och lagade mat. Typ samma som igår, fast utan fisken. Fanns ingen nedsatt fisk idag. =(

Sedan har jag haft värsta myskvällen, i princip. Har suttit på sängen invirad i mitt tjocka täcke medan regnet har dundrat på taket och kollad på Lost in translation. Det är egentligen inte en så bra film, tycker jag. Fast den är ju lite fin ändå. Stan ringde mitt i också, blev så glad! En av de få gångerna som jag inte varit trött till utmattningens gräns när han ringt, utan bara på bra humör. Mysigt.

Började kolla på en ny anime också, ”White Album”. Verkar bra. Lite för mycket diff i animationskvalitén bara, men jag står nog ut. Har börjat ladda ner lite gammalt som jag missat också, typ Tengen Toppa, Clannad och Natsuem Yuujinchou. Synd att en serie tar en vecka att ladda ner med hastigheten som vi har här. Borde ha fixat sånt innan jag åkte, men då visste jag ju inte hur det skulle vara.

Ska nog se lite mer på White Album nu, och sen gå och lägga mig. Ska gå upp tidigt imorgon för att åka till Akihabara och prata med Stan. Mmmm, mums!

Tidskillnad

januari 30, 2009

Nu pratar jag inte bara om att Japan ligger åtta timmar plus här. Tiden går så himla fort här! När jag tänker över mina planer för de kommande dagarna får jag nästan panik över att jag inte hinner med någonting. Jag visste att Tokyo var stort innan jag åkte hit, men jag fattade liksom aldrig riktigt HUR stort. Även en liten skitstation utanför de riktigt centrala delarna där jag gör ett byte på väg till skolan är större än hela Stockholm när det gäller shoppingyta och hur mycket som finns att göra.

På lördag ska jag till Akihabara och leta efter de affärer som jag är intresserad av, på söndag måste jag till Harajuku igen eftersom jag missade alla cosplayers etc. förra söndagen. Det är hel helgs planering, egentligen hel veckas. Sen måste jag även tillbaka till Sunshine City någon dag, för att inte nämna att jag ännu inte satt min fot i Shibuya, varken området eller det berömda 109. Förutom det så finns det en lista på ytterligare hundra ställen som jag vill hinna med under min tid här.

Ni kanske tänker att det är lugnt, jag hinner på fem månader. Men ärligt, jag börjar tvivla. I söndags spenderade jag i alla fall en halv dag i Harajuku (två till åtta, så länge är jag väl aldrig i stan hemma!), och det enda jag hann med var La Foret samt någon smågata på Takeshita-sidan. Vi var i Sunshine City igår, ett par timmar efter skolan. Vi gick förbi ett område motsvarande säkert dubbla eller trippla Gallerian i Stockholm, och säkert fem gånger så många affärer. Ändå hann vi bara 1½ våningsplan av kanske sex stycken.

Allting här är så fruktansvärt gigantiskt! En galleria är nog för flera heldagsutflykter. Tänk då hur många dagar jag måste lägga på att utforska och lära känna ett helt område, eller en hel tunnelbanestation. Visst kan jag åka till stan efter skolan, men det är egentligen inte realistiskt eftersom jag måste hinna plugga och äta och sånt. Det går liksom inte att lägga den tiden på att bara spatsera runt utan syfte. Jag är helt otroligt tacksam för att vi har flera veckors lov i mars, då jäklar kommer jag spendera mina dagar i stan om något!

Visst kommer jag att hinna utforska Tokyo en hel del, men nog inte alls i närheten av så mycket som jag trodde för ett par veckor sedan. Det känns trist, men samtidigt så motiverar det verkligen mig att göra det mesta av min tid här, att inte sitta och lata mig på rummet och verkligen göra det jag vill göra.

YOSH! Gambarimasho!

Onsdag kväll

januari 30, 2009

Idag efter skolan åkte vi en snabbis till Shinjuku för at köpa en grammtikbok till skolan. Spännande värre!

Såhär gick det till:

img_0268Vi gick till Books Kinokuniya som är en ”ganska stor” bokaffär, typ åtta våninar som ni ser! På sjunde planet fanns det vi letade efter ”Foreign books”.

img_0269På samma avdelning så fanns det en skitstor hylla med manga på engelska också. Dyrare än i Scerige, helt absurt! Fast inte så mycket, när en tänker på att de ju också måste importera den. Fanns en hel del intressanta titlar som jag inte sett i sverige, synd att yenen ska vara så cpdyr och göra mig till en fattigman!

Catherine och jag stod och glodde aslänge på massor av böcker om hur du memorerar olika kanji och så vidare. Men vi köpte inga, det är så jobbigt ändå eftersom de kommer i ”fel” ordning. Jag vill dock köpa kanji flash-cards! Asbra! Och så funderar jag på att köpa den där Basic Kanji Book, eftersom den både förklarar var tecknena kommer ifrån och innehåller en del bra övningar. Men det får vänta, ska se hur min nuvarande studieteknik fungerar först…

img_02701När vi åkte hem var det rusningtid, det var fullt av stationsvakter som stod beredda att börja pressa! Tyvärr behövde de aldrig göra det, även om det var väldigt nära!

img_0272Sen åkte jag hem och lagade mat som var så jävla god, som ni ser. Ville göra stekta grönsaker i nån sås, men jag hade ju ingen sås! Tog typ en kvart för mig att välja en flaska på Seiyu. Tillslut pallde jag inte, utan tog en random flaska för under 200 yen. ”Kimuchi” står det på. Jag vet inte vad det innebär, men det blev asgott i varje fall! Stekte helt enkelt grönsakerna (morot, shiitakesvamp, sparris, lök, vitlök, groddar) i massa olja och hällde på salt och nån röd krydda jag köpt. Sen hällde jag på såsen och wokde runt allt. Medan lät jag fiskbiten ligga och dra i samma sås och kryddade den med massor av peppar och sea rock salt! Stekte sedan bara på ena sidan (andra sidan har skinn på sig, och det är lite pinsamt, men jag kan inte rensa fisk). Serverade med förrgårdagens ris från micron! Muuuuuuuums.

img_0275

På kvällen pluggade jag som sagt, såhär kul ser det ut då! Notera gärna min nya sugarbunnies-penna. Den gör allt som har med skola att göra värt!

Sunshine City

januari 30, 2009

I onsdags efter skolan ville jag åka förbi Ikebukuro lite, eftersom jag hört att det på senaste tiden har poppat upp en hel del affärer relaterade till anime/manga/figurer etc.. Det blev dock, som vanligt här i Japan, inte som jag tänkt mig…

img_0229

Vi klev av vid Ikebukuro, och efter lite letande hittade vi rätt utgång. Sofia, som också bor på guest houset och går på ISI följde med mig och Catherine, och hon tipsade bl.a. om att bara lite längre bort från Sunshine City, en stor galleria, skulle det ligga en Animate, en stor kedja för anime-DVDs och annat. Mums, tänkte jag. Catherine ville dock gå förbi Sunshine City igen, och jag var på det med.

img_0231Woohoo! Sunshine City! Tog säkert tio minuter att gå tid, mycket mer än jag trodde. Men så är det här i Japan, det är otroligt mycket längre mellan stationerna här, så bara för att någon ligger närmast en station, betyder det verkligen inte att det är nära!

img_0232Mmm, hela första och andra våningen som vi var på var i princip FYLLDA av butiker som sålde så himla gulliga saker! Typ den här, som bara sålde saker från Ghibli, Mumin och ett par andra serier som jag inte kände igen. Det var mest saker från Kikis Delivery Service och Totoro. Tur för mig att Kiki är min favorit då! Som jag sa till Sofia, det är ju helt uppenbart att om jag skulle ha ett sånt här matchande set med badrumstofflor och handduk med Jiji på, då skulle jag ju vara lycklig!

Förutom den här affären så fanns det också en affär som i princip var dedicerad, i alla fall till 50%, bara till de där små fyrkantiga tofupuddingarna som finns i olika färger. Massor av kuddar, förvaringar av olika slag och prylar, bara i form av fyrkantiga puddingar!

Jag hittade även en hel massa Sugarbunnies-grejer på Toys’R’Us, och blev helt kääär. Ryggsäck, lunchbox, pennor och allt du kan tänka dig! Ville köpa allt som fanns och vara som en liten lågstadieskolflicka igen. MUMS!

img_0240När vi kom upp en våning så fanns det även en hel massa klädaffärer. De flesta är bara ca 10kvm stora, så de kan klämma in typ 20 affärer på samma yta som vi i Sverige har en. Pretty awesome if you ask me! Såg bl.a. de här plånböckerna som jag definitivt måste komma tillbaka och köpa en av, den som är längst ner i högra hörnet närmare bestämt. Och jag skiter väl i att jag just köpte en plånbok som är dyrare än alla mina tidigare plånböcker kombinerade, den här åker hem med mig!

Såg även ca en miljon väskor och annat som åkte direkt upp på min ”must buy”-lista. Tur för mig att jag redan ruinerat mig på La Foret, annars hade Sunshine City kunnat bli en dyr historia! Trots alla miljoner grejer jag såg, så köpte jag faktiskt bara en sak. Ett par supersöta armvärmare, som faktiskt är en grej som jag behöver eftersom min nya jacka bara har 3/4-ärm. Dessutom var de på rea! Ganska bra gjort av mig om ni frågar!

Sunshine City var awesome, och jag kommer definitivt tillbaka! Det finns så mycket kvar att göra, t.ex. så ska det enligt Catherine finnas ett helt litet nöjesland därinne med bl.a en affär som säljer glass i ALLA smaker. Typ hajfena. Dessutom finns den en hiss som går fruktansvärt högt upp, som vi måste åka i. Tokyo skyline!

img_0230

Efter Sunshine City var Animate inte att tänka på, utan efter ett kort stopp på Sanrio Gift Gate där jag mest spenderade tid med att dreggla ner hela Sugarbunnies-hyllan och angsta över vilken penna jag skulle köpa så drog vi hem.

Sen så blev resan lite spoilad på slutet, när Daniel messade Catherine om att Tim och Xander hade problem. Men vad gör det så här i efterhand när allt har ordnat sig? Jag hade en awesome kväll!

Yonaka

januari 30, 2009

Kom just in efter en liten promenad. Gick ett varv runt kvarteret och sedan bort till templet som ligger på andra sidan gatan. Behövde det efter 1½ timmes pluggande. Har läst igenom grammatiken till två kapitel av fyra som vi har på provet nästa vecka, samt gjort 14 kanji. Kanji är ju definitivt det som tar längst tid, tyvärr.

Tempelingången.
Tempelingången. Det är lite nervöst att gå in där på natten, vet ju egentligen inte om det är tillåtet. Skulle väldigt gärna gå dit på dagen någon gång.

Eftersom jag inte pluggade igår måste jag dessutom göra både gårdagens och dagens idag, och vi kan ju glömma att kika lite på morgondagens… Det är jobbigt, men samtidigt bra att det märks direkt att du inte jobbat så hårt som du borde. Definitivt bra för motivationen.

Tempelområdet. Det är så himla mysigt att gå omkring på de små stigarna och känna av lugnet.
Tempelområdet. Det är så himla mysigt att gå omkring på de små stigarna och känna av lugnet. Med risk för att låta som en nyfrälst buddhist.

Ska fila lite på ytterligare ett par inlägg, sedan ska jag försöka sova lite. Är supertrött redan nu.

Good times!

januari 29, 2009

Idag är en BRA dag igen!

1. Tim och Xander får stanna! Allt löste sig när de var på Immigration Bureau! De åker till Korea på lördag och sedan är det ca 10% chans att de inte får komma tillbaka men den chansen är SÅ liten!

2. Hiromi hittade min nyckel till rummet! YES! Jag behöver INTE pynta 20 000 yen för låsbyte!

3. Yenen har gått ner ca 50 öre (per 100yen) sen jag kom hit! Jag kommer hålla ashårt i mina pengar i några dagar nu, tills jag ser hur det går. Men förhoppningsvis så vänder det nu!

Så allt är typ back to better! YES!

När det gäller wordpress så var det tydligen bara att byta tema! Kasper hjälpte mig nu på kvällen, awesome! Så nu ser bloggen viserligen astråkig ut ett tag fram över tills jag hitar en permanent lösning, men vadå, jag kan posta BILDER!

Nu ska jag gå ner till sällskapsrummet och sätta mig och plugga. Åååååh, vad kul jag ska ha!

Harajuku och La Foret GRAND BAZAR

januari 29, 2009

Så, dags att skiva inlägget då. Till att börja med ska jag be om ursäkt för att det inte blir så mycket bilder, men jag fick inte fota inne på La Foret, och det var där jag spenderade all tid i princip. Det är så överallt i Japan, att du inte får fota alltså. Skittråkigt. Jag kan förstå det i mangabutiker, men inte i klädaffärer. Dessutom hade jag verkligen velat förmedla känslan på La Foret… Oh well, en annan gång kanske.

Jag hade bestämt med Catherine sedan flera dagar att på söndag skulle vi minsann till Harajuku. Vi skulle till Yoyogi Park och se på cosplayarna och allt möjligt. Woohoo!

Började bra med att bi åkte typ 1½ timme för sent pga att JAG försov mig. Kul! Men vi kom iväg vid halv två ungefär. Kom fram, och började med Omotesando-sidan eftersom jag skulle fixa en mobil. Bara på vägen till Softbank hann jag med att köpa en ny väska (men jag behöver en eftersom jag bara hade med mig EN väska hit) samt ett mobilsmycke till mobilen som jag alltså ännu inte hade. Väl på Softbank kände jag mig snart som en riktig VINNARE. Jag hade nämligen surt inte alls sett fram emot att skaffa en likadan gigantiskt telefon som Catherine och Daniel köpt för typ 7000 yen. Döm min lycka när det visade sig att det fanns en annan telefon som var mindre, 2000yen billigare och dessutom kom inklusive laddare (som Catherine och Daniel fått köpa till för 1000 yen). AWESOME! Fixade mejl och telefonnr och allt, så nu har jag en japanofon! WOO!

Efter Softbank skulle vi bara fortsätta lite ner längs gatan… Tjenare. Kom ner till en korsning och där fick jag syn på det; La Foret. Redan när jag kom hit och åkte tåget från Narita Airport såg jag reklamen för La Foret GRAND BAZAR. Världens roligaste typ! Bestämde oss för att gå dit. DÅLIGT BESLUT. Så här såg det utanför ingången:

Entrén till La Foret
Entrén till La Foret. Där ser ni också den fruktansvärt roliga reklamen, dvs ansiktena med glittrande animeögon. Notera folkmängden, för exakt så packat som det var utanför var det på varje kvadratmeter av butikens insida.

Borde ha varnat oss, men icke…. Därinne var det helt sjukt. Packat med folk och så LJUDEN. Varje affär hade 1-2 personer som stod utanför och skrek så högt de kunde hur mycket rabatt det var. Hälften hade plaststrutar som de tjöt i, resten hade skyltar med priserna på. Alla andra som arbetade nånstans gick runt och vrålade IRASSHAIMASEEEEE så högt de bara kunde. Och jag kan tala om för er att japanska kvinnor får till väldigt gälla röster när de sätter den sidan till. Förutom de som jobbade i/utanför respektive affär så stod det även kanske 2-3 personer vid varje våningsplan i trapphuset och gjorde reklam för just SIN affär med prisexempel, skyltar och tutor. En del stod och smällde på tamburiner, smällde sina tutor mot varandra eller klappade händerna. Ovanpå det så spelade samtliga butiken ASHÖG musik. Det var som hötorget i rusningstid, fast gånger 100. Efter bara några minuter så hade både jag och Catherine ONT i öronen av volymen. Helt hysteriskt!

Vi arbetade oss ändå igenom typ fyra våningsplan, där hon hittade en jacka och jag både en billig jacka (gillar nedsatt från 17 000 yen till 4 000!) och ett set med en rutig kjol+vit söt t-shirt för typ 3 000. Köpte också en ny svindyr plånbok i grönt lackat läder, MUMS. Hittade även våningen med alla lolitamärken, typ Meta och AP. Såg en såååå fin kjol hos meta, men jag kunde inte se om den passade och det var förbjudet att prova kläderna. EH?! Tydligen ganska vanligt att du bara får prova kläder som inte ligger mot kroppen, typ jackor. Men det var bang på kjolen i alla fall.

Efter att vi varit nere på bottenvåningen så försökte vi ta oss upp ett par våningsplan men alltså det gick bara inte. INTE! Vi orkade inte. Istället drog vi och kollade in denna välbekanta affär:

H&M i Harajuku, världens ovärdaste!
H&M i Harajuku, världens ovärdaste!

Det var så ovärt! Dels så var utbudet allt annat än det vi är van vid hemma i Sverige. Verkade bara finnas motsvarande ”divided” typ, INTE min grej! Dessutom var allt svindyrt! Dels är det ju yenkursens fel, men en vanlig t-shirt gick typ inte att hitta under 3 000 yen! 300kr alltså. Inte okej! Vi drog istället och käkade, på nåt ”italienskt” ställe. Asgott:

Mmmm, pasta med skaldjur och tomatsås!

Mmmm, pasta med skaldjur och tomatsås.

img_01714

"Ganska" goda tårtor på matstället.

Sen skulle Catherine dra på nån spelning, men jag ville kolla in Takeshita-sidan på stationen lite. Efter lite runtvandrande så var jag dock tillbaka på Omotesando-sidan, PRECIS vid La Foret. Ödet, tänkte jag, och bestämde mig för att en gång för alla verkligen penetrera hela huset från topp till botten.

Sagt och gjort, tog hissen högst upp och började arbeta mig neråt. Tyvärr var det inte så mycket värt på de övre våningarna. Eller jag vet inte, det var ju rea-items och alltså inte det mest värda. Det var svårt att ta sig fram och orka ta sig tid att kolla på allt också. Men jag ska definitivt gå tillbaka när jag får lite mer pengar!

Tillslut så kom jag i alla fall längst ner igen, och vid det laget hade jag faktiskt bestämt mig. Gick in på Meta och köpte kjolen. Den är jättefin. Ni har redan sett den spoilad i videoblogg-inlägget. Sen, som inte illa vore nog gick jag in på AP och snodde åt mig en kjol till. Fast den var för liten, så den ska jag sälja.

Allt som allt så var det en helt GALEN dag på La Foret, och när jag kom hem var jag minst sagt slut. Såhär såg min säng ut:

Mycket kasar blir det!

Mycket kassar blir det!

Och så avslutar vi med lite bilder på allt jag köpte!
Första raden från vänster:
1. Kjol från Metamorphose 2. T-shirt+kjol från Brownie Bee 3. Hatt från Commode 4. Väska från randomaffär

img_01831

img_01971

img_02061

img_02041

khglfkgj

gjflkjfgkh

kglhjghl

fgfggg

1. Plånbok i grön lack 2. Lite olika hårgrejer 3. Mobil! Och ett mobilsmycke

img_02111img_02121img_0213

Hur är det ens möjligt?

januari 29, 2009

Varför är wordpress så jävla cpfailfel? Varför går det utmärkt att lägga fyra bilder på rad när jag SKRIVER skiten, och i preview sen så lägger de sig i en kolumn och går ända långt ner nedanför kommentarfältet, UTANFÖR den kodade rutan för själva inlägget. Varför kan inte två bilder både ha bildtext, vara centrerade och ligga bredvid varandra?

Har suttit hela kvällen sen jag kom upp på rummet och kämpat med det utlovade Harajuku-inlägget som är aslångt och färdigskrivet. Inga problem där. Förutom bilderna. FY faaan! Har wasteat så mycket call time med Stan också, det känns så dåligt! Tur i alla fall att jag har skype nu, så vi kan prata gratis i flera timmar om dagen. Mums!Men inte så trevligt när samtalet består av mitt whine över att teknik inte funkar!

Måste skärpa mig med dygnsrytmen också. Asdåligt är det nu. Tänker att jag ska lägga mig två, nu är klockan tio i tre. Så ska jag gå upp vid sju imorgon för att säga hej då till Tim och Xander eftersom de förmodligen inte kommer tillbaka efter att ha varit på Immigration Bureau. Kommer gå bra känner jag! Sen har jag inte pluggat alls eftersom jag varit nere i köket och sedan bara kämpat med bloggen. DÅLIGT!

Imorse gick jag upp i jättegod tid och hann duscha länge och äta bra frukost. Så himla skönt. Misstänker att det inte blir så imorgon. Fast det bästa vore om jag bara tvingade upp mig själv, pratade lite med Stan innan han somnar, duschade och åt en awesome frukost och sen körde pluggrace. Kommer hända. YES!

BLÄ

januari 28, 2009

Vilken skitkväll. Vi var i Sanriobutiken vid Ikebukuro när vi plötsligt fick meddelande om att Tim och Xander, två supertrevliga och roliga amerikaner som bor på guest houset av olika anledningar måste lämna landet. Ikväll. Och inte komma tillbaka. Orkar inte förklara, för det är lite komplicerat, men allt är hemskt, stämningen är helt paj. Jag är jätteledsen. Catherine och Xander är i köket nu och gör svenska pannkakor. Daniel försöker sitt bästa för att hitta på galna planer som ska få dem att stanna, men det går typ inte.

Eftersom de inte hinner ut ur landet ikväll så kommer de bli illegala immigranter från klocksn tolv och imorgon kommer de få så jävla mycket problem. Kanke blir de deporterade och får inte komma tillbaka. I bästa fal på ett år, i sämsta på fem till tio. Så jävla uselt. Allt bara gå grund av otur, missförstånd och lite slarv.

Dessutom har jag lyckats sumpa min rumsnyckel, tog alltså bara EN vecka att lyckas med det. Kommer få pynta 20 000 yen för att byta lås på dörren, räkna vad det blir i svenska kronor och hur mycket jag behövde den utgiften!

Sämst.