Oyakodon i frihetens land

Det blev ingen jogging imorse. Vaknade till ljudet av mullrande regn och åska. Det är fjärde dagen på raken med konstant regn. När vi gick hem från skolan hade det klarnat up lite, och solen sken igenom fläckvis. Regnbåge fick vi se också. Men under kvällen har det öst på igen.

Idag bestämde jag mig för att göra oyakodon, som är en traditionell japansk rätt. Namnet betyder bokstavligen skål med föräldrar och barn, och kommer sig av att man blandar kyckling och ägg. Vanligtvis innehåller en oyakodon just bara ris, kyckling, ägg och ibland lite gröna blad, men idag tänkte jag twista till det lite med haloumiost och ordentlig krydda på kycklingen.

Det här behöver man när man lagar oyakodon: IMG_2734Gårdagens ris, kyckling i marinad, haloumi, valfri grön bladgrönsak, två ägg.

”Marinaden” är helt enkelt vanlig stekolja som jag öst på med massa kryddor i. Ingefära, curry och garam masala, samt vanligt salt och peppar. Borde säkert låtit det stå och dra över natten, men med tanke på tt jag kämpar nog med att komma på vad jag ska äta dag för dag är det omöjligt att veta i förväg vad jag ska äta nästa dag också.

Man börjar med att steka och ”scrambla” ett av äggen. När det är klart lägger man det åt sidan i en lämplig skål. Sedan häller man i ris, kyckling och haloumi. Ris som har legat i kylen blir gärna klumpigt, det ordnar sig om man häller på lite vatten och knådar runt eller värmer en halv minut i micron. När kycklingen börjar bli klar häller man i grönsken/-erna samt det stekta ägget från tidigare. Ett par minuter till så är det klart! Och då blir det så här mumsigt:

IMG_2749

Servera med det råa ägget, och blanda runt tills allt är lagom klibbigt. En bra grej med klibbet är att det blir mycket lättare att äta med pinnar.

Under kvällen har jag f.ö. nästan marathonat Toshokan Sensou eller ”Library Wars” som handlar om en kanske inte alltför avlägsen framtid, då kraftig cencur råder och biblioteken är informationsfrihetens sista utpost. Den var bra, men hade varit ännu bättre om den varit lite längre än tolv avsnitt. Då hade de kunnat gå in djupare på ämnet, nu blev det lite väl ytligt. Men det är annars ett ganska vanligt fenomen bland animes, speciellt bland dem som är baserade på något annat medium och inte är ett originalarbete. På grund av hur säsongerna fungerar så är de flesta serier runt 13 eller 25 avsnitt långa, och sedan får man tyvärr ofta anpassa storyn efter det.
I vilket fall som helst så tänker man definitivt mer på vart vårt samhälle är på väg. Censur och informationskontroll blir allt vanligare. I Sverige är det kanske inte främst informationsfriheten utan integriteten som är hotad, men det går ju att dra paraleller mellan dem. Inskränkningar i människors integritet och ökad övervakning leder nästan automatiskt till en slags självpåtvingad begränsning i informations- och andra friheter. Här kan man f.ö. hitta en liten sammanfattnin av läget i Sverige idag, men det är mest toppen på isberget. Ska även nämna att detta knappast är Moderaternas verk ensamma, då sossarna med Thomas Bodström i spetsen kan skriva under på i princip vartenda förslag.

Kanske man ska rösta på Piratpartiet ändå.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: