Archive for juni, 2009

Äcklet

juni 30, 2009

Det finns en hel del saker som man bara tror händer andra, hur vanliga det än är. Alltså, visst hade jag hört historier från andra här i huset, inte minst Andrews skräckhistoria om hur han kände något under foten, plockade upp det för att se vad det var och… resten ska vi nog inte prata om.

Så igår kväll precis när jag skulle gå och lägga mig. På väg ut genom dörren för att borsta tänderna. Där, på väggen, mellan dörren och bokhyllan pilar den illfart. En säkert två centimeter lång kackerlacka.

Fick panik. Såklart. Sprang ner till Aki och fick fram att en ”ookii mushi” (stor insekt) var i mitt rum, samtidigt som jag kämpade för att hålla tillbaka tårarna. Han hämtade insektsspray och handskar, men när han kom upp igen var den såklart borta. Och hur vi än letade så hittade vi den inte. Jag visste ärligt talat inte vad jag skulle ta mig till. Vill inte ens gå in i rummet, utan ville be om ett annat rum. Men gjorde inte det. Insåg att Aki inte kunde göra något mer och sa att jag klarade mig, men behöll sprayen. Sen stod jag utanför  mitt rum och grät ungefär hur länge som helst. Bit för bit vågade jag mig in, tills jag tilslut satt på sängen, invirad i mitt täcke, men sprayen i högsta hugg.

I den positionen somnade jag sedan, fem på morgonen. Jag vet fortfarande inte om den är kvar eller inte. Det är så jävla äckligt, men vad fan ska man göra? Jag måste bo här i fyra dagar till. Så jävla dålig timing, kunde den inte ha väntat några dagar med att kila in?

Och jag som alltid tänkte att jag absolut inte hade någon insektsfobi…

Annonser

Helg

juni 30, 2009

Har det varit ja. Jag hann med två nomihoudais, en på karaoke, en på izakaya, häng i Shibuya, efterrättsbuffé på Sweets Paradise, samt iaidotaikai.

Alltså jag vet att jag är välrdens sämsta på att blogga och lägga upp bilder. Det kommer! Lovar. Imorgon är sista dagen i skolan (och sista provet). Onsdag torsdag fredag är jag fri som fågeln. Då hoppas jag att jag kommer ha lite tid i alla fall.

På lördag åker jag hem.

Just nu är allt sådär smärtsamt uppenbart att jag bara villa åka till Narita nu med detsamma. Jag har sett slutet så jävla länge nu, jag orkar liksom inte.  Det är bara jobbigt att genomlida de sista meningslösa dagarna. Om det ska ta slut, kan det lika gärna ske med en gång. Inte genom ett veckolångt svidande avsked.

Och så kulturens baksidor…

juni 26, 2009

Igår skrev jag lite om problemen med det japanska språket. Idag tänkte jag tipsa om Maria Algrens bloggpost om japanska giftermål. Ett väldigt träffsäkert inlägg som stämmer överens med i princip allt jag läst och hört om ämnet. Bland det mest träffsäkra är nog raden om att en japansk man främst är en familjeförsörjare, och om kvinnan vill ha kärlek och romantik kan hon hitta det på annat håll.

Som om inte det vore nog med alla de dåliga aspekterna av japansk kultur, så verkar det som att vissa av de positiva delarna nu är smått hotade. Igår gick den japanska rating- och censurorganisation EOCS ut med en nästan total banlysning på de flesta fetischer som förekommer i eroges, eller spel med pornografiskt innehåll. visst kan saker som bestiality och våldtäkt som förekommer på listan kännas äckligt, men för mig är det en del av en mycket viktig aspekt av japansk kultur, nämligen frånvaron av moralism när det gäller sex och pornografi. Det finns målningar från så långt tillbaka som 1600-talet som porträtterar olika fetischer. Den välkända Dream of the fishermans wife är ett klassisk målning föreställande en kvinna som har sex med två bläckfiskar. Konstigt för oss, men i Japan konst och ingenting nämnvärt. Dessutom förbjuder de även relativt harmlösa fetischer, som bondage och gravida kvinnor.
Japan hade i princip inte synen på sex som något skamfullt eller dåligt innan de möttes av västerländska influenser i början av Meijiperioden. Och mycket riktigt är det också just västerländska influenser som ligger bakom det här beslutet också. Det är nämligen en amerikansk feministgrupp som ligger bakom lobbyingen som lett till censuren. Jag blir så trött… Det värsta är också när det tas upp att de här spelen skulle leda till fler våldtäkter etc., när japan har bland de lägsta våldtäktstalen i världen.

Man får vara glad att det ändå är ett ratingorgan som tagit beslutet, och att inte regringen hann före med ett lagbeslut. Förhoppningsvis får vi se restriktionerna lyftas så fort debatten blåst över.

Jag har blanka golv…

juni 26, 2009

…men luften går knappast att andas för det. Dagens höjdpunkt är att komma hem och öppna dörren till rummet där airconditionern stått på kyla ela dagen, glida in och slänga sig på en iskall säng.

Imorse vaknade jag dock av en massa oljud i korridoren. Det visade sig att en städfirma kommit för att bona våra golv. Och fy vad jag har längtat efter det! Jag kan säga att jag har bott här i över fem månader nu, och under den tiden har korridorerna sopats typ en gång i veckan, känns det som. Det är har varit nivå dagishall i januari. Men nu glänser det som en spegel vart man än går. Oj vad skönt det är! Nu gäller det bara att få mitt eget rum i samma skick innan jag åker. Kanske ska fråga Aki hur mycket de tar, den där firman…

Japanskans baksidor

juni 25, 2009

Just nu kollar jag som sagt på Hetalia, som är ganska kul. Det mest pricksäkra i hela serien är porträtteringen av Japan som en kille som aldrig säger något. Han är nämligen så upptagen med att tänka på vad som är korrekt att säga, att han missar alla sina tillfällen.

Japanskan har nämligen oerhört många sätt att säga, för oss, exakt samma sak. Där vi förstår känslan av sammanhanget, relationen till talaren eller använder hjälpord, skapar japanerna en ny verbböjning. Jag kan t.ex. säkert sju olika sätt för att beskriva en följd av händelser, beroende på om det en möjlighet, något som absolut händer, om det är något som följs av en känsla, om jag vill beskriva något objektivt, ett andra sätt att beskriva en möjlighet, om det är en vana, om det är något dåligt som hänt, etc.
Ett enkelt ord som ”jag” kan sägas på minst sex olika sätt (som jag känner till), mest beroende på vilket kön du har, men även situation och hur du vill framställa dig själv.

Självklart är det nyanser som delvis finns i svenska också, men japanskan har mycket som vi inte har, och många grejer överlappar varandra i olika grad, utan att för den sakens skulle ha samma betydelse. Och i vissa sammanhang är det orört viktigt att betydelsen är exakt rätt. Därför kommer jag oftare och oftare på i själv med att bete mig som Japan i Hetalia. Istället för att säga något av det jag kan säga, håller jag käften och funderar på vad jag kunde ha sagt.

Samtidigt är det så fascinerande… Ju mer och mer man förstår språket, desto mer förstår man japanerna. Det är verkligen ett språk som bara kan ha skapats av regeltokiga perfektionister i ett extremt hierarkiskt samhälle.

Natsu no mannaka to iu matsuri

juni 25, 2009

IMG_3827

Eller midsommar, som vi säger på svenska. Det här måste vara den senaste midsommarrapporten i bloggvärlden… Å andra sidan var min midsommar inte mycket att hurra för, så det kanske är lika bra. Det var inte tråkigt, problemet var mest att ingen hade styrt upp eller planerat något, så det var med spontan suparfest än midsommarfirande över det hela. Jessica fixade i alla fall en liten minstång som vi monterade i mitten av bordet. Det roligaste var att lära japanerna dansa ”Små grodorna” och ”Prästens lilla kråka”. De trodde nog att vi var helt galna, ungefär så långt man kan komma från deras bonodori, den traditionella dansen man dansar på bonfestivalerna i juli och augusti.

IMG_3830

IMG_3833

IMG_3837

IMG_3838

IMG_3840

IMG_3841

När köket stängde vid tolv drog vi med allihop, inklusive managern, till en park nära templet på andra sidan gatan. Där satt vi och skrålade så högt att polisen kom tre gånger. Tydligen bor det en mycket mycket gammal och lättstörd man i närheten, som inte tvekar att ringa vid minsta knystande. Men det var mysigt, för istället för att supa järnet och inte göra något vettigt satt vi och pratade om allt mellan religion och droger inklusive hur man byter scenljus.

IMG_3848

IMG_3857

IMG_3860

Sen dog mitt kamerabatteri, men det gjorde inte så mycket. När fåglarna började vakna gick vi hem igen.

Hemskt mycket väder…

juni 25, 2009

Glad idag! Fick tillbaka provet, och det verkar som att min nya pluggmetod varit till nytta – fick 94! Mitt högsta på ett vanligt prov (inte examensprov), och jag är skitnöjd!

Hörde att det blivit varmt i Stockholm, och smålog lite för mig själv. Värmebölja ar det tydligen stått i tidningarna. Minns inte ens vad det innebär, kan det vara runt 25 grader kanske? Här ligger vi ungefär 10 grader över och då är vi fortfarande i regnperioden och sommaren har inte ens börjat enligt många japaner. På grund av fukten och regnet har luften blivit så tjock att den går att skära med kniv. Man känner motståndet när man går, både i stegen och i lungorna som besvärat andas vatten och kippar lite lagom efter luft. Duschar gör man minst två gånger om dagen, trots det spenderar man 90% av tiden med att känna hur huden klibbar och svettas.

Nej, det ska bli skönt att komma hem till sommarsvala Sverige och andas lite.

ÅNGEST

juni 19, 2009

Håller på att packa ihop. På riktigt. Har lagt ner saker i kartonger som ska skickas. Det blir två stora, stora lådor, och ett handbagade på typ 20 kilo. Ser det ut som. Dessutom kommer jag bli tvungen att klä mig till en expedition till sydpolen.

Har minst sagt lite lagom ångest för hur jag ska få hem allt, mer precis hur mycket allt kommer att KOSTA. Har ju mitt sparkonto att nalla på, men det vore ju faktiskt skönt att ha någon krona kvar när jag kommer hem och är sådär lagom arbetslös. Suck…

Hatar att tvingas väga mellan hur mycket pengar jag ska spendera innan jag åker hem och hur mycket jag ska spara. Jag kommer ha en buffert för säkert tre månader i nuläget, om jag bara köper mat och SL-kort (kommer inte behöva annat, så mycket kläder som jag köpt här).  Och det är ju  skitbra. Men ååh, tänk om jag får jobb direkt när jag kommer hem, då kommer det ju kännas surt att inte kunna köpa allt det där jag ville ha…

Jaja, vi får se, vi får se… I vilket fall är det ju viktigare att jag får hem all skit än att ha någon krona extra på sparkontot. På något sätt löser det sig nog.

Mycket nu

juni 18, 2009

Ett litet schema över de följande veckorna…

18/6  アチーブテスト L38-40 (vanligt kapitelprov på tre kapitel)
23/6 作文テスト Uppsatsskrivning
24/6 アチーブテスト L41-43
26/6 聞くテスト & 会話テスト Hörförståelseprov och konversationsprov
30/6 アチーブテスト L44-46

30/6 är också min sista dag i skolan. Så ni kanske förstår att det kommer vara lite att göra, om man säger så. Just nu har vi ett kapitel i princip varannan dag. Det innebär ungefär 100 nya ord och 10-15 nya grammatiska regler – i veckan. Känns så himla skönt att det snart är över. Samtidigt så kommer mitt nya helvete med att hantera självstudier etc. att börja. Usch usch usch. Det positiva är att jag kommer ha mycket längre tid på mig än man har på skolan, så det ska nog gå. På något sätt….

På sista provet kändes det ju så himla bra, men resultatet var skit, mitt näst sämsta. Fyra poäng ifrån den gången jag inte pluggade något alls, inte ens öppnade boken. Blev helt chockad, så nu har jag nästan panik inför provet imorgon. Känner mig på ett sätt lite dålig för att jag inte kan prestera lika bra här som jag gjorde på högstadiet och gymnasiet, fast jag pluggar i princip varje dag och lever med språket på ett helt annat sätt.
Men om jag tänker efter så vet jag att språk egentligen aldrig varit min starka sida. Även om jag förstår så kommer det långsamt, i alla fall långsammare än vårt hypertempo. Dessutom har jag alltid haft problem med avsaknaden av logik i språk. Sist men inte minst är jag en mästare på okoncentrerade slarvfel, och till skillnad från matte så ser jag liksom inte felet i uträkningen. Så jag har ett snitt på runt 75-80%, tror jag, och jag är rätt nöjd med det.

Jag borde egentligen skita i poängen, för jag blir ändå så mycket gladare av att upptäcka hur bra jag kan använda språket i verkligheten. Första gången var nog när jag lyckades boka hotell åt mamma och Jocke, helt på japanska eftersom inte en människa på hotellet pratade ett ord engelska. Igår senast satt jag med min sensei och pratade om japanska kultur, på japanska. Såna stunder är så mycket mer värt än ett poäng på ett papper. Fast jag skulle ändå vilja ha över 90% i alla fall på ETT prov innan jag slutar… Var så nära på förrförra med 88. Får se hur det går imorgon! Har suttit och pluggat hela kvällen. Kan inte låta bli att skratta åt mina anteckningar, som är ett virrvarr av pilar, understrykningar oc inringningar i text som hoppar vilt mellan svenska, japanska och engelska.

På lördag är det två veckor kvar…. Hisnande och ångestladdat, men faktiskt också skönt. Börjar närma mig gränsen nu, så hemresan kommer komma med perfekt timing tror jag.

Dagens

juni 16, 2009

IMG00147Strumpbyxor: Köpta på Takeshitadori i Harajuku
Volangkjol: Liten hörnbutik i Nippori
T-sirt: Tokidoki
Kavaj: Feroux
Örhängen: 109
Hörlurar: Trasiga