Åh heliga tvättstuga

Idag har jag tvättat! I VARMVATTEN. För första gången på sex månader. Ååååh, ni förstår inte lyckan över att ha kläder som är ordentligt rena, att öppna en torktumlare och möttas av rykande varma kläder och inte fuktiga knölar som måste hängas på tork över natten. Det är så underbart att jag kan stå ut med att tvättstugan inte ens ligger i min port, och att man måste boka två veckor i förväg.

Insåg dock att jag måste lämna in min en gång vita jacka på kemtvätt om jag vill att den någon gång igen ska vara just vit, och inte äckligt flammigt blekgul.

Igår lyckades jag f.ö. få maten klar nästan exakt när min älskling kom trallandes hem från jobbet. Lagade hans favoriträtt som man ska när man är en god hustru. Sen åt vi Ben & Jerry, den nya sorbeten ”Mango berry swirl”. Ingen hit för mig, men Stan sa att det var den godaste sorbet han ätit.
Efteråt spelade vi Let’s Tap, som är ett ganska nytt spel till Wii, som går ut på att man lägger Wiimoten (kontrollen) på en kartong och tappar med fingrarna på kartongen. Wiimoten känner sen av vibrationerna i kartongen, och använder signalerna för att t.ex. få en gubbe att springa eller hoppa, eller spela takten i en låt. På springbanorna vann jag över Stan, så han blev såklart skitsur och ville veta ”hur jag gjorde” och blev besatt av att få fler guldmedaljer än mig. Men på musikspelet så vann han överlägset, men det är inte så konstigt eftersom han tyckte att det var den ”andliga uppföljaren till Donkey Konga”, och han är en av de bästa i Sverige på det spelet.

Idag har jag exakt inget att göra. Orkar inte städa längre, och Sanna ställde in vår fikadejt. Ska nog skriva ihop ett litet CV (ångest) och försöka söka lite jobb. Så kommer jag ur den här förhatliga tillvaron någon gång.